Conjugaison de « turluter »

Infinitif turluter
Participe passé turluté
Participe présent turlutant

Indicatif

Présent

1sturlute
2sturlutes
3sturlute
1pturlutons
2pturlutez
3pturlutent

Imparfait

1sturlutais
2sturlutais
3sturlutait
1pturlutions
2pturlutiez
3pturlutaient

Passé simple

1sturlutai
2sturlutas
3sturluta
1pturlutâmes
2pturlutâtes
3pturlutèrent

Futur simple

1sturluterai
2sturluteras
3sturlutera
1pturluterons
2pturluterez
3pturluteront

Subjonctif

Présent

1sturlute
2sturlutes
3sturlute
1pturlutions
2pturlutiez
3pturlutent

Imparfait

1sturlutasse
2sturlutasses
3sturlutât
1pturlutassions
2pturlutassiez
3pturlutassent

Impératif

Présent

2sturlute
1pturlutons
2pturlutez

Conditionnel

Présent

1sturluterais
2sturluterais
3sturluterait
1pturluterions
2pturluteriez
3pturluteraient